Det känns helt ärligt att livet har stannat, inte här men tillbaka i Sverige. När jag pratar med mina vänner från hemma så säger dom mest "Inget nytt händer" "det är sig likt" och jag kan på ett sett förstå det. Självklart har dom lärt känna massa nya personer, börjat i en ny skola. Men ändå så har inte så mycket förändrats om man jämför med hur jag har det? Jag känner att när jag kommer tillbaka till Sverige kommer det kännas som att en klocka har stannat, eller att jag vaknat upp ur en dröm. Detta år är bara ett år av hela mitt liv. Känns för lite för att faktisk se en förändring när jag kommer hem. Men kanske det är bra? Att inget förändras. Men ändå kommer jag vara en helt ny person, så kanske det skulle vara bra om allt är som här i USA.