Tiden
Tiden går verkligen fort här, går inte riktigt att förklara. Dagarna känns långa och tröga men sedan så ligger man i sängen och väntar tills man ska somna, månaderna känns långa men sedan så var det tydligen första November och om 3 veckor börjar December. Året kommer kännas långt, med sedan kommer jag stå på Plattsburgh airport med tårar i ögonen och vinkar hejdå till min familj här.
På ett sätt skrämmer det livet ur mig. Hur dum kan jag vara att åka till USA i ett år, skaffa nya vänner som jag älskar, en ny familj som är som min familj om jag ändå måste läman dom efter ett år?! Hur kunde jag ge mig in på detta, det kommer vara så svårt. Så obehagligt att lämna ett helt nytt liv bakom mig med bara minnen kvar.
Men sedan tänker jag lite till, om jag inte åkte. Skulle mitt liv vara exakt som det var förr. Jag har växt, vännerna här lär jag ha kontakt med och min familj finns ingen tvekan om. Dom är min familj.
Det som skrämmer mig är tiden, tiden känns så lång men den är ju så jädrans kort. Varit här nu i 4 månader, och det känns som kanske 2? Tiden är allt för kort för det här. Blir ledsen av tanken. Men ändå stolt över detta.
Jag är väldigt stold över mig själv. Fastän jag inte alls vill lämna det här. Tiden är allt för kort för denna upplevelse.
Kommentarer
Postat av: Anonym
I see beer cans and à bag in box
Trackback
